torsdag 26 mars 2009

Kollegor när de är som bäst...


Det kan bero på seperationsångest, men jag börjar trivas här igen. Jonas och jag har framför allt en ofrivillig, numera medveten, kurragömmalek, vilken går ut på att han lyckas pricka in att komma bort till min plats när jag inte är där. Vi har pratat om detta nu ett tag, men i tisdags var det extremt. I går eftermiddag var jag på möte med företaget som jag börjar jobba för, på onsdag, så jag var inte på plats sen innan lunch. Antar att Jonas varit och letat som en tok efter mig. I morse när jag kom till jobbet hittade jag denna lapp... Halv 8 gick jag in på hans kontor med en egen lapp, som löd: Nu är jag här, var är du?! Till min stora förvåning var han på plats! Han brukar annars inte komma in förrän senare. Blev djupt besviken, han skrattade rått. Men leker är inte slut för det... Pochk cro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar